Warning: session_name(): Cannot change session name when session is active in /www/webvol9/7o/e3le2b2jhnb99wa/realopinion.se/public_html/wp-content/themes/uncode/functions.php on line 14
Politiker – Real Opinion

Aldrig skämts så för vuxnas brist på moral

Mona Sahlin är åter i blåsväder, Åsa Romson tvingas avgå och Jimmie Åkessons svärmor plockar ut riksdagslön utan att ens vara där.

Vad är det som håller på att hända i vårt samhälle? Var är moralen? skriver artisten Pernilla Andersson.

Jag tittar på en enda nyhetssändning och hela hjärnan går i spinn. Jimmie Åkessons svärmor tar ut 62 000 i månaden, fast hon inte jobbar. För att hon kan. Min första tanke blir: Hur många fler gör samma sak? Som vi själva har valt in i riksdagen? Mona Sahlin falskskriver intyg till sin livvakt och fixar parkeringsplats till honom för 50 papp i månaden som, kan antas, skattebetalarna också ytterst pröjsar för?

Åsa Romson avgår men Fridolin sitter kvar. Andra tanken: Varför sitter Fridolin kvar? För att han kan? Vore inte det korrekta och rätta för honom att säga: "Jag är ytterst ansvarig, jag och Åsa tar smällen tillsammans". Icke.

Politiskt sträcker sig nu fadäser över alla partier och jag tänker att vi tappat något i vårt samhälle. Röda, gröna, blå och alla färger däremellan. Allt landar till slut, för mig, i filosofiska frågor och i en tanke om moral. Rätt och fel, helt enkelt.

Jag tänker mig ett förslag som skulle gynna mig själv oerhört om ni bara lite kvickt kunde välja in mig i riksdagen. Jag har väldigt massa bra tankar och åsikter, tycker jag själv, om det mesta. Så kunde jag ta ut 62 000 i månaden men utebli. I stället skulle jag skriva en skiva om mina väldigt bra tankar, resa runt i Europa och världen, för att liksom hitta mer inspiration (business class givetvis, jag är ju på uppdrag). Ge mig de där årskorten på SJ och även SAS-kortet för fria flyg så jag kan känna mig riktigt fri.

LÄS MER: MP:s delade ledarskap gäller bara i framgång

Jag kunde titta in i riksdagen ibland och spela första versen på en låt, och lämna en cliffhanger, lite i riktningen: ”Gissa vad som kommer sen! Det får ni höra om ett halvår, då andra versen m ö j l i g e n kan komma att framföras. Låten handlar om rätt och fel… en stringent melodi om hur människan själv måste sätta sina gränser och sin moral.”

Jag kunde ju även, för att sprida mina åsikter och idéer ytterligare, förutom det härliga resandet i riksdagsjobbet, be mitt bokningsbolag boka en turné som jag också kunde dra in lite pengar på. Samtidigt som jag släpper en skiva med mina oerhört fina åsikter om det mesta. Även skivan kunde ju generera lite intäkter och tänk så mycket vi kan spara i resbudgeten på turnén nu när jag får resa och flyga gratis. Fri parkeringsplats skulle vara fint för turnébussen också.

Jag hoppas att det finns en liten fallskärm eller åtminstone en uttänkt pensionsplan för lönen som riksdagskvinna också, det är så kämpigt som liten företagare att gneta och spara summor till pension varje månad som egentligen behövts i företaget. Bra om det kan ordnas. Kan det? Men lysande! Då gör vi så!

Kan ni även fixa en lägenhet till min son Sixten som han kan ha när han fyller 18, kanske via Kommunal? Nu när jag har så bra lön från riksdagen kan jag ha råd att ha en liten etta som bara står, eller kan användas som övernattning för gäster.

LÄS MER: Skamligt av SD-vildarna att använa välfärden som bankomat

Men vänta lite… Det känns konstigt i mellangärdet, som ett litet illamående. Något pockar på… känns fel på något vis. Hej samvetet. Vadå? Inte rätt? Icke försvarbart? Gräddfil på skattebetalarnas stålar? Narcissist-tänkande? Von Oben Über generalfel? Jo du har rätt. Jag kan bara inte göra så. Hur ska Sixten då lära sig vad som är rätt och fel? Hur kan jag leva med mig själv? Ska jag grädda på i någon fil ska det åtminstone vara för mina egna intjänade dineros och så är det bara.

Innerst inne vet nog alla människor det om de vet att de har något ”innerst inne”. Utan ”innerst inne” tappar vi vår värdighet. Jag när, dessvärre, ett hopplöst förhållande till vårt politiska klimat nu och har aldrig skämts så mycket för vuxna människors totala brist på moral.

Ta vilken jädra tokturné som helst. Det finns mer moral och vett i dem än i vår riksdag. Jag har turnerat i 20 år. På turné kan man, i princip, göra vad fan som helst.

Det finns inget stopp. Förutom ditt eget. Att göra saker ”för att man kan” är för amatörer. Bara för att man kan betyder det inte att man gör. Oftast betyder det faktiskt precis tvärtom. Ska jag komma till er i riksdagen och föreläsa om det? Så gärna.

Kostar 495 000 plus moms.

Och fri parkering.

Pernilla Andersson

Sångare, producent, musiker och låtskrivare

Pernilla publicerade först denna text på sin blogg.


Politikerna lyssnar på Real Opinion

Lyssnar politiker när vi ber dem att lyssna?

I årets valrörelse har partierna deklarerat att de kommer att försöka skapa personliga kontakter mellan väljare och partirepresentanter. I ett tidigare inlägg här på Politologerna skriver Maria Solevid om hur ofta väljare uppger att de blir kontaktade av politiker i valrörelser. Det här inlägget handlar om när kommunikationen går den andra vägen, det vill säga när politiska samtal sker på medborgarnas initiativ.

I ett kapitel i Sören Holmbergs vänbok Stepping Stones (Gothenburg Studies in Politics 2013) skriver Patrik Öhberg och jag att vi som forskare vet ganska lite om hur politiker påverkas av att medborgare kontaktar dem. I texten får politikerna själva svara: Tycker de att direktkontakter med enskilda politiker är ett effektivt sätt för medborgare att påverka politiken? Vi använder 2010-års riksdagsundersökning där det ställdes en fråga till de svenska riksdagsledamöterna om vilka sorters medborgerligt politiskt deltagande som de tycker är effektiva. 

De senaste decenniernas teknologiska framsteg har underlättat för medborgare som vill ta direkt kontakt med folkvalda. Enligt rapporter från den amerikanska kongressen har direktkommunikation från väljares sida ökat dramatiskt. Antalet e-mail och brev som kongressen tar emot fyrfaldigades mellan 1994 och 2005. Omkring hälften av de amerikanska väljarna antas ha kontaktat en kongressledamot någon gång under de senaste fem åren. Liknande utveckling syns även i andra länder, även om de mest systematiska undersökningarna verkar vara gjorda i USA. (Politologernas läsare får gärna tipsa om svenska kartläggningar över tid när medborgare kontaktar politiker, gärna på både nationell, regional och kommunal nivå).

I tabellen nedan illustreras hur effektiva riksdagsledamöterna själva tycker att dylika direkta kontakter är i relation till andra sätt att påverka politiken. Frågan som ställs är: ”Det finns olika uppfattningar om hur medborgarnas på ett effektivt sätt kan påverka politiken. Kan du med hjälp av nedanstående skala ange hur effektiva följande sätt att påverka är?” Svarsalternativen är: 0 = ”inte alls effektivt”, 10 = ”mycket effektivt”. Resultaten rangordnas från mest effektivt till minst effektivt, enligt de svarande.

 Real Opinion befinner sig i följande områden: Kontakta politiker, Uppmärksamhet i media, Rösta i folkomröstningar, Aktionsgruppsarbete, och Namninsamling - Så JA! - Politikerna lyssnar på Real Opinion!

Tabell: Riksdagsledamöternas uppfattning om vad som är effektiva sätt att påverka politiken som medborgare.

Medelvärde  Antal svarande
Partiarbete 8.16 307
Rösta i valen 8.11 305
Kontakta politiker 7.51 304
Uppmärksamhet i media 7.48 307
Rösta i folkomröstningar 7.45 306
Fackligt engagemang 5.75 305
Aktionsgruppsarbete 5.75 306
Namninsamling 4.97 306
Demonstrationer 4.33 307
Köpa/bojkotta varor 3.53 307
Olagliga protestaktioner 2.07 307

Källa: Riksdagsundersökningen 2010, statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Naurin & Öhberg 2013. 

Tabellen visar att svenska politiker tycker att direktkontakter är ett relativt effektivt sätt att påverka politiken. De mest effektiva sätten är dock enligt politikerna att rösta i allmänna val och att delta i partiarbete. Dessa aktiviteter har ett medelvärde på över åtta på en elvagradig skala. Att kontakta politiker kommer på en tredje plats med ett medelvärde på 7.51. Mediakontakter upplevs också som effektiva (7.48), vilket stämmer överens med annan forskning som visar att politiker tenderar att se medier som mäktiga aktörer. Medelvärdet för att engagera sig i fackföreningar är klart lägre (5.75) och deltagande i demonstrationer hamnar under mittvärdet, på 4.33. Det minst effektiva sättet att få inflytande är enligt politikerna att delta i olagliga protestaktioner (2.07).

När analysen görs på olika politiker framkommer att kvinnliga politiker tycker att direktkontakter med politiker är mer effektiva än vad manliga politiker tycker. Vi finner dock inga signifikanta skillnader mellan unga och äldre ledamöter eller mellan ledamöter från små och stora valkretsar. Däremot tycker ledamöter från regeringspartierna att det är ett mer effektivt sätt att påverka politiken än vad ledamöter från oppositionspartier tycker. Detta resultat kan ställas emot det vi finner när vi gör samma analys på övriga alternativ i tabellen – och som för övrigt Mikael Persson skriver om i ett tidigare inlägg här på Politologerna – att mer handfasta (och förmodligen mer besvärliga för de styrande) medborgarprotester (t.ex. demonstrationer) ses som mindre positivt av styrande politiker än av oppositionspolitiker.

Att politiker säger att det är ett effektivt sätt att kontakta dem direkt kan vara en indikation på att politiker lyssnar när medborgare hör av sig. Men det är förstås inte något bevis för att så faktiskt är fallet. Vi behöver studier av faktiskt agerande för att kunna uttala oss med säkerhet. Forskningen om hur politiker påverkas av kontakt med väljare ökar, särskilt i USA, och är säkert något vi kommer ha anledning att återkomma till här på bloggen.

Källa: Politologerna


Vad har vallöftena för betydelse för väljarnas beslut?

Forskning pågår om huruvida partierna håller vad de lovar!

Utöver partiernas löften, så skulle det vara intressant att se hur det går med löften uttalade från politiker regionalt och lokalt - före mandatperioden och under mandatperioden. Vad lovas? Vad uppnår man? När uppnår man? Hur stor del uppnår man? Uppnår man hela eller delar av löftena? Vad är ett löfte och när blir det ett löfte? osv.

Vi önskar en plats där politiker och partier kan redogöra för processerna! PolitikerChecklistan!

Håller de politiska partierna vad de lovar?

Vårt samhälle bygger på representativ demokrati, med val vart fjärde år. Ändå är frågan om partierna håller sina vallöften eller ej dåligt utforskad. I ett nytt projekt med internationellt samarbete kommer partiers, väljares och mediers hantering av vallöften att analyseras.

Henric Oscarsson på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet leder forskningsprojektet Att hålla ord: partiers löftesgivande och löftesuppfyllande. Inom tre år hoppas han kunna ge ett svar på om partierna lever upp till sina löften.

— Bara 15 procent av de svenska väljarna tror att politikerna försöker hålla sina löften. Men våra tidigare studier visar att de faktiskt ofta uppfylls. Vad denna förbryllande skillnad beror på undersöks nu av en av forskarna i projektet, säger Henrik Oscarsson.

Genom att studera vallöften under de senaste tre mandatperioderna (1994—2006) hoppas den svenska forskargruppen och kollegerna kunna ge en ny dynamisk syn på representativ demokrati och vad löftena har för betydelse för väljarnas beslut.

Det som har saknats i tidigare forskning är dels det internationellt jämförande perspektivet, men också ett helhetsperspektiv där partiers, väljares och mediers syn på vallöften analyseras utifrån gemensamma föreställningar.

Goda förutsättningar i Sverige

Henrik Oscarsson samarbetar med Elin Naurin, doktorand på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. som analyserar partiernas vallöften och Nicklas Håkansson, Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad, som är expert på mediernas nyhetsbevakning av valen. Själv forskar Henrik Oscarsson om väljarnas uppfattningar om vallöften vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs Universitet.Syftet med det svenska projektet är att ta en ledande roll i den internationellt sammansatta forskargruppen Comparative Party Pledges Group, CPPG. Det ska göras genom en helhetssyn på den representativa demokratin där partiers vallöften från de inblandade länderna analyseras. Metoden är att genom jämförelser mellan olika länders politiska system förstå om respektive system underlättar eller hindrar partierna från att uppfylla sina vallöften.

— Ett viktigt skäl för svensk medverkan är att vi har de bästa förutsättningarna att studera starka enpartiregeringar i minoritet. Genom att vi är först med att få anslag hoppas vi ta ledningen i det internationella samarbetet, säger Henrik Oskarsson.

Samarbete bäddar för jämförelser

En fördel med det internationella samarbetet är att forskarna kan bygga upp gemensamma definitioner och jämförbara analysverktyg. Definitionen av vad som är ett vallöfte har utarbetats av Elin Naurin, som redan ägnat sig åt valen 1994 och 1998. Hon har utgått från vallöftena som de formulerats i partiernas tryckta valmanifest. Att gå igenom de sju svenska partiernas valmaterial tar inte så lång tid, däremot är analysen om de har infriat sina vallöften oerhört tidskrävande — har löftena resulterat i nya lagar, förändrade skatter och så vidare?  I det arbetet använde sig Elin Naurin av intervjuer med sakkunniga från regering och opposition, liksom av oberoende experter.

En rad infriade löften

Nicklas Håkansson är expert på mediernas skildringar av vallöften. Medan medierna ofta beskriver det som att politiker inte lever upp till sina vallöften, visar analys av den borgerliga alliansens regeringstid att de haft ett högt tempo och att 8 av 10 vallöften har infriats under deras första år vid makten.Henrik Oskarsson forskar kring väljarnas upplevelser. Han har från valet 2006 tillgång till en e-panel ("e", för elektronisk) med 3 500 medborgare. De är rekryterade via annonser på Aftonbladets och Expressens hemsidor och deltar i det opinionslaboratorium som är under uppbyggnad vid Statsvetenskapliga institutionen.

Till dem kan vi ställa öppna frågor. Inom ett dygn har hälften svarat. Efter påminnelse svarar resten efter ytterligare tre dygn. E-panelen är inte något representativt urval av befolkningen men de är mer representativa än studenter på universitet eller värnpliktiga, som annars brukar användas som fokusgrupper, argumenterar Henrik Oskarsson.

Pia Carlson

Källa: https://www.vr.se/amnesomraden/amnesomraden/humanioraochsamhalle/demokratiforskning/error/hallerdepolitiskapartiernavaddelovar.4.5e8c90b8117f5bd550a80001652.html

Vill du att vi ska jobba för en publik plats där politikerna redogör för sina löften och förslag?

Ge gärna ett litet stöd till Caset: PolitikerChecklista

supportapolitikerlofte

Eller supporta Caset här nedan!

[purchase_link id="2353" style="" color="" text="Köp"]


Socialdemokrater och Ekot sammanställer Moderaters brutna vallöften

Socialdemokraterna i Umeå sätter moderaternas brutna vallöften på pränt.

Det skapar en viss transparens i vad som hänt, men hade det inte varit bra om varje parti och politiker själva kunde redogjort för vad de åstadkommit och slutfört?

Här får man se brutna vallöften - Hur gick med med vallöften som faktiskt uppfylldes? Vi vet inte för vi får bara en sida av myntet serverat.

Moderaternas brutna vallöften

Sveriges radio rapporterar om brutna vallöften

Ekot publicerar i dag en lista på 25 vallöften från högeralliansen i valet 2006 som inte har genomförts. Det handlar bland annat om förslag om sänkt tjänstemoms, bättre integration och obligatorisk a-kassa.
Samtidigt missar man att rapportera flera andra viktiga brutna vallöften.

Moderaternas brutna vallöften

”Jobb kommer att vara den helt avgörande frågan. Vinner vi i höst kommer vi i valet 2010 att mätas utifrån om vi fått fram fler jobb.” Fredrik Reinfeldt i Civilekonomen 3/2006

De lovade fler jobb -  det blev 100 000 fler arbetslösa.
Sysselsättningen har minskat mer i Sverige än genomsnittet i Europa sedan hösten 2006.

”Allt som Socialdemokraterna tillför skola och vård kommer vi att acceptera.” Fredrik Reinfeldt till TT 2006-08-12
”När du är sjuk behöver du vård, inte en kölapp.” Valaffisch 2006

De lovade bättre välfärd -  det blev 25 000 färre jobb i välfärden.
På ett år har antalet lärare minskat med 3 000 personer.

”Alla ska få behålla 1000 kr mer i månaden av sin lön.” Valaffisch 2006

De lovade lika skattesänkningar åt alla -  det blev pensionärsskatt och 25 gånger mer till den rikaste procenten.
I dag betalar en pensionär med normal pension 700 kronor högre skatt än en löntagare varje månad på grund av regeringens politik. Den enskilda procentenhet (1 %) som tjänar bäst har fått lika mycket genom regeringens politik som 25 % av svenska folket tillsammans.

"Regeringens viktigaste uppdrag är att överbrygga de klyftor som orsakats av ett stort och djupt utanförskap för många svenskar." Fredrik Reinfeldts första regeringsförklaring oktober 2006

De lovade att färre skulle leva på bidrag - det blev 70 000 fler i utanförskap.
I valet 2006 så hade Moderaterna en tydlig definition på hur utanförskapet skulle beräknas. Detta mått kallades för ”bred arbetslöshet.” Modellen fanns bland annat på Moderaternas hemsida och beskrevs också i tidskriften Ekonomisk debatt (2006:1). Enligt Moderaternas egen definition så har utanförskapet ökat med över 70 000 personer september 2006 jämfört med september 2009 (eller med 50 000 om man jämför sommaren 2006 med sommaren 2010).

Det moderata utanförskapet i siffror:

2006                    2009                  2010
Juni                                      1 221 700                                      1 270 000
September                         970 800                                        1 041 900

Ytterligare information

Inslaget i radio

http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Arbetarekommuner/Umea/Nyheter/Moderaternas-brutna-valloften/

Vill du att vi ska jobba för en publik plats där politikerna själva redogör för sina löften och förslag?

Ge gärna ett litet stöd till Caset: PolitikerChecklista

supportapolitikerlofte

Eller supporta Caset här nedan!

[purchase_link id="2353" style="" color="" text="Köp"]


SFS följer upp regeringspartiernas vallöften för studenter

SFS följer upp regeringspartiernas vallöften för studenter

24 oktober 2014 av ÖS Kommunikatör

Från Sveriges Förenade Studentkårers (SFS) hemsida

Budgeten är ett svek mot studenterna

Efter att ha gått igenom budgeten kan SFS konstatera att många av Socialdemokraternas och Miljöpartiets vallöften inte kommer att uppfyllas under 2015. SFS ordförande Rebecka Stenkvist är besviken på den nya regeringen.

Läs resten av artikeln på http://sfs.se/nyheter/budgeten-ar-ett-svek-mot-studenterna

 

Sammanställning av vallöften

10704336_10152689170099962_1295432927962472532_o

10683702_10152689180679962_6365138401467531055_o

 

Hela sammanfattningen hittar du på
http://sfs.se/sites/default/files/loftesuppfoljning_regeringens_budget_sfs.pdf

Källa: http://www.orebrostudentkar.se/page/4/?s=%C3%B6s

 

Vill du att vi ska jobba för en publik plats där politikerna redogör för sina löften och förslag?

Ge gärna ett litet stöd till Caset: PolitikerChecklista

supportapolitikerlofte

Eller supporta Caset här nedan!

[purchase_link id="2353" style="" color="" text="Köp"]


Varför har Moderaterna inte kvar sina vallöften på hemsidan?

Valet tog slut för drygt ett år sedan och förlorarna i valet har flyttat bort sina vallöften från väljarnas och allmänhetens syn.

Vad spelar det för roll att visa vad man lovat när man hamnar i opposition? Vallöften är ju ändå bara vallöften, eller?

Är det viktigt att fortsätta att visa vad man ville uppnå under valet 2014? Även om man förlorat, så fick man ju stöd av nästan 40% av Sveriges befolkning. Det kan kanske vara så att dessa ca: 3 miljoner människor förväntar sig , trots att man är i opposition, att man försöker jobba för att få igenom de löften man gått till val på.

Här nedan är iallafall vallöftena - Real Opinion fick dem skickade via mail.

Alliansens valmanifest, kortversion punkter

MEN!!!

Nu i somras, när man uppenbarligen inte längre bryr sig lika mycket om de vallöften man lovat att jobba för 2014-2018, så kontrar Moderaterna med en lista:

100 NYA förslag - Tio månader efter valet ändrar man fokuset för sin politik. Frågade man sina väljare? Eller är det så att vallöften enbart hör till själva valet enbart? Man hör ju det på namnet VAL-löften.

Här är listan med de nya förslagen.

100_nya_m-forslag

"Under 2015 har Nya Moderaterna presenterat en rad nya förslag för ett Sverige som kan mer. Det handlar om förslag för fler jobb, fortsatt ansvar för ekonomin, förstärkt försvars- och säkerhetspolitik och ökad trygghet. Det handlar också om en förnyad integrations- och migrationspolitik samt förslag för mer kunskap i skolan och en välfärd med mångfald och ordning och reda. "

Vem följer upp de 100 NYA förslagen?

Vill du att vi ska jobba för en publik plats där politikerna redogör för sina löften och förslag?

Ge gärna ett litet stöd till Caset: PolitikerChecklista

supportapolitikerlofte

Eller supporta Caset här nedan!

[purchase_link id="2353" style="" color="" text="Köp"]


Vart tog Socialdemokraternas vallöften vägen?

Vid valet 2014 fanns en sida på Socialdemokraternas hemsida som visade upp partiets löften till väljarna.

Efter valet har sidan flyttats om - den finns fortfarande, men man kan inte hitta den i menyn.

Vad har hänt med vallöftena?

Hade det varit en viktig sida för Socialdemokraterna - så hade naturligtvis sidan funnits i menyn. Men valet är slut och löftena tynar bort i vardagen och även på deras hemsida.

Det som får ses som positivt är att vallöftena finns där om än lätt gömda för allmänheten.

 

Vill du att vi ska jobba för en publik plats där politikerna redogör för sina löften?

Ge gärna ett litet stöd till Caset: PolitikerChecklista

supportapolitikerlofte

Eller supporta Caset här nedan!

[purchase_link id="2353" style="" color="" text="Köp"]


5 Vallöften som de rödgröna redan gett upp

Här är 5 vallöften som de rödgröna redan gett upp

MP och S regeringsförhandlingar innebär att vallöfte efter vallöfte kastas i papperskorgen. Här är överenskommelserna som går emot tidigare besked, och vallöftena som finns kvar att diskutera.

Här är 5 vallöften som de rödgröna redan gett upp
Foto: TT Montage

[purchase_link id="2353" style="" color="" text="Köp"]

Eller

supportapolitikerlofte


Hur går det med alla politikers löften?

I Sverige bor det just nu 9 828 655 invånare - I Sveriges Riksdag representeras vi av 349 riksdagsledamöter och 8 partier.   Det innebär att det går 28.162 invånare per politiskt folkvald riksdagsman. Eftersom man inte får rösta förrän man fyllt 18 år i Sverige, så resulterar det i 7 359 962 röstningsberättigade år 2014.

En politiskt folkvald riksdagsman ska alltså representera 28.162 invånare och 21.088 röstningsberättigade personer.

Hur vet du att din politiker utför sina vallöften såsom lovat?

Vart kan du se att politikern fått igenom och slutfört sitt löfte?

Vem kontrollerar våra politikers löften?

Vad händer när strålkastarna lämnat valscenen och politikerna återgår till sitt dagliga jobb?

Den som vill bli vald till riksdagsledamot måste ha rösträtt i riksdagsvalet och vara nominerad av ett politiskt parti. I sitt parti ska politikern ta sig fram och göra sin röst hörd bland partikamrater och även anpassa sig till det egna partiets agenda.

Partiet ska bli populärt och få röster från så många som möjligt av Sveriges röstberättigade invånare.

För att vinna dessa röster går man som politiker ut och lovar genomföra "sina åtgärder".

Nu undrar jag: Hur går det med alla politikers löften? Hur ska du veta att de populistiska löften som fått dig att göra ett val även uppfylls? Du har varit delaktig i en demokratisk process och kanske även "kryssat för" den politiker som ska genomföra dina önskemål, men genomför denne politiker sitt löfte till dig?

Jag vill ha en "PolitikerChecklista" - där politikerna redogör för: Vad dom lovat & Vilka löften som uppfyllts.

[purchase_link id="2353" style="" color="" text="Köp"]

"Hur vet vi att politikerna uppfyller de löften de lämnar? Hur säkrar vi den demokratiska processen efter att valet är slut och våra folkvalda politiker återgår till sitt "dagliga jobb".

Real Opinion har skapat ett Case där du kan bidra till att det skapas ett instrument för att checka av att politikerna utför det som de lovat!
Se mer... https://realopinion-se.loopiasecure.com/…/jag-vill-ha-en-c…/

Real Opinion är ett "crowdfunding verktyg på nätet" . Du investerar i det som du vill att vi ska utföra - vi är allt du saknar: En Samlingsplats, Tid, Ork, Kunskap & Kapital."

Vem bestämmer över skolorna?

Vad styr verksamheten?

Grundskolan ingår i ett målstyrt system med ett stort lokalt ansvar. Riksdag och regering beslutar om ramarna i lagar och förordningar. Kommunen eller den fristående skolans huvudman (ägare) och rektor har huvudansvar för den dagliga verksamheten.

För att styra verksamheten finns olika styrdokument och här ges några exempel:

Skollag
Skollagen, som stiftas av riksdagen, innehåller de grundläggande bestämmel­serna om grundskolan och andra skolformer.

Skollagen gäller för såväl fristående som kommunala skolor.

Förordningar
En förordning innehåller bestämmelser och beslutas av regeringen. Det finns flera förordningar för grundskolan, till exempel skolförordningen och förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehand­lingsplan.

Läroplan
Alla läroplaner är också förordningar. I läroplanen kan man läsa om skolans grundläggande mål och riktlinjer. Där beskrivs bland annat normer och värden, kunskapsmål samt elevernas ansvar och inflytande. Dessa delar i läroplanerna bestäms av regeringen. I läroplanen finns även kursplanerna som anger målen för undervisningen i varje enskilt ämne. Kursplanerna ska visa hur ett ämne kan bidra till att eleverna utvecklas enligt de kunskapsmål som anges i läroplanen. Kursplanerna kompletteras med kunskapskrav som beskriver vilka kunskaper som krävs för godtagbara kunskaper i årskurs 3 och 6 och för olika betyg i årskurs 9.

Huvudregeln är att regeringen beslutar om kursplaner för grundskolan och Skolverket beslutar om kursplaner för same­skolan, specialskolan och särskolan. Kunskapskraven beslutas av Skolverket.

Systematiskt kvalitetsarbete
Genom den nya skollagen, som trädde i kraft 1 juli 2011, förstärks kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete. I och med detta avskaffas kravet på kommunal skolplan och kvalitetsredovisning.

Källa: http://www.skolverket.se/skolformer/karta-over-utbildningssystemet/grundskoleutbildning/grundskola/vad-styr-verksamheten-1.190428