Real Opinion - Ett verktyg för sann demokrati och förändring

...i väntan på sann demokrati.


Här ligger verktyget för sann demokrati och förändring och väntar på sin prins!

Året var 2013.

Richard och jag satt och pratade om vad man kunde göra för att uppnå förändring i samhället.

Vi hade båda genomskådat det spel som pågick i ridåerna vid upphandlingar inom kommunen. Vi var less. Det var inte rätt och båda två var väktare av sanning och rättvisa.

Naturligtvis var spelet mellan privata bolag och kommunens tjänstemän inte det enda vi reagerat över. Det fanns en uppsjö av av saker som vi önskade förändra.

Politikernas ovilja eller slöhet eller rent av otillräcklighet hade fått oss att ”brain-storma” kring hur man skulle kunna förändra samhället.

Resultatet blev – Real Opinion – Ett verktyg på nätet där den vanliga människan kunde söka förändring och påverka samhället i stort.

Men tiden var inte mogen – och du hade inte vaknat.

Därför ligger idén i malpåse och väntar på att prinsen ska komma och väcka upp den till liv igen…

Är du prinsen?


Hur går det med alla politikers löften?

I Sverige bor det just nu 9 828 655 invånare - I Sveriges Riksdag representeras vi av 349 riksdagsledamöter och 8 partier.   Det innebär att det går 28.162 invånare per politiskt folkvald riksdagsman. Eftersom man inte får rösta förrän man fyllt 18 år i Sverige, så resulterar det i 7 359 962 röstningsberättigade år 2014.

En politiskt folkvald riksdagsman ska alltså representera 28.162 invånare och 21.088 röstningsberättigade personer.

Hur vet du att din politiker utför sina vallöften såsom lovat?

Vart kan du se att politikern fått igenom och slutfört sitt löfte?

Vem kontrollerar våra politikers löften?

Vad händer när strålkastarna lämnat valscenen och politikerna återgår till sitt dagliga jobb?

Den som vill bli vald till riksdagsledamot måste ha rösträtt i riksdagsvalet och vara nominerad av ett politiskt parti. I sitt parti ska politikern ta sig fram och göra sin röst hörd bland partikamrater och även anpassa sig till det egna partiets agenda.

Partiet ska bli populärt och få röster från så många som möjligt av Sveriges röstberättigade invånare.

För att vinna dessa röster går man som politiker ut och lovar genomföra "sina åtgärder".

Nu undrar jag: Hur går det med alla politikers löften? Hur ska du veta att de populistiska löften som fått dig att göra ett val även uppfylls? Du har varit delaktig i en demokratisk process och kanske även "kryssat för" den politiker som ska genomföra dina önskemål, men genomför denne politiker sitt löfte till dig?

Jag vill ha en "PolitikerChecklista" - där politikerna redogör för: Vad dom lovat & Vilka löften som uppfyllts.

[purchase_link id="2353" style="" color="" text="Köp"]

"Hur vet vi att politikerna uppfyller de löften de lämnar? Hur säkrar vi den demokratiska processen efter att valet är slut och våra folkvalda politiker återgår till sitt "dagliga jobb".

Real Opinion har skapat ett Case där du kan bidra till att det skapas ett instrument för att checka av att politikerna utför det som de lovat!
Se mer... https://realopinion-se.loopiasecure.com/…/jag-vill-ha-en-c…/

Real Opinion är ett "crowdfunding verktyg på nätet" . Du investerar i det som du vill att vi ska utföra - vi är allt du saknar: En Samlingsplats, Tid, Ork, Kunskap & Kapital."

Vem lyssnar politikerna på?

De röstade ned förslaget om lobbygranskning

Miljöpartiet föreslog en statlig utredning för att kartlägga lobbying och hur det påverkar politiken.

Men så sent som i torsdags röstade sex av åtta partier ned förslaget i riksdagen.

– Vi ser inte det behovet. Det ingår i vårt uppdrag att låta oss påverkas av olika organisationer, säger Centerpartiets gruppledare Anders W Jonsson.

Aftonbladet avslöjar i dag att nästan fyra av tio som slutar inom rikspolitiken går till lobbyist-branchen. Där tjänar de stora pengar genom att utnyttja sitt kontaktnät. Den före detta riksdagsledamoten Christine Jönsson (M) erbjöd exempelvis ett paketpris på 50 000 kronor för att påverka politikerna att stifta en ny lag.

I många länder är lobbyism hårt reglerad. I USA måste exempelvis alla lobbyister registreras. Alla kontakter med politiker måste bokföras, och alla utgifter ska redovisas för att tydliggöra vilken lagstiftning som varit föremål för påverkan. Inom EU-parlamentet och EU-kommissionen har ett register över lobbyister för att ha koll på vilka de anställda inom EU träffar.

Ingen reglering

Men i Sverige finns ingenting som reglerar den omstridda lobbyist-branschen och på vilket sätt den påverkar politiken.

I torsdags lade dock Miljöpartiet fram ett förslag om att be regeringen utreda lobbyverksamheten i Sverige.

– Vi ville ha en bred utredning om vad lobbyismen har för effekter. Det är ingen som har riktigt koll på det, säger Peter Eriksson.

Men sex av åtta partier röstade ned MP-förslaget, som bara fick stöd av Vänsterpartiet.

Aftonbladet har talat med flera av gruppledarna i riksdagen som förklarat varför partiet valt att rösta emot.

– Därför att vi inte ser det behovet. Det ingår i vårt uppdrag att låta oss påverkas av olika organisationer. Det kan vara LO, TCO, Saco, Svenska kyrkan, pr-byråer, etcetera, säger Centerpartiets Anders W Jonsson.

Han fortsätter:

– Jag kan inte säga att det är fel om en socialdemokratisk ledamot lyssnar på argument från LO eller att det vore fel om jag lyssnar på argument som LRF för fram vad gäller en levande svensk landsbygd. Men däremot ska det finnas tydliga spelregler om vad som gäller, att det inte är ok att de bjuder på en resa till exempel.

Inget syfte

Även övriga Allianspartier röstade mot förslaget.

– En utredningen tillsätter man om man har ett syfte och tror att man kan genomföra en lagändring. Vi gör inte den bedömningen just nu och det finns inget som heter förutsättningslösa utredningar, säger Kristdemokraternas gruppledare Emma Henriksson.

 

Källa: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16689597.ab


Förklaring av ordet Ledamot

Ledamot

Medlem av en avgränsad grupp som ofta har beslutsrätt.

Riksdagen har 349 ledamöter.


Vem representerar dig?

Vart fjärde år i september är det val till riksdagen. Då går medborgarna till vallokalerna för att bestämma vilka personer som ska representera dem i riksdagen.

Samma dag som det är riksdagsval är det också val till landsting och kommuner. Rösträtt i riksdagsval har svenska medborgare som fyllt 18 år senast på valdagen och som är eller någon gång varit folkbokförda i Sverige.

Den som vill bli vald till riksdagsledamot måste ha rösträtt i riksdagsvalet och vara nominerad av ett politiskt parti. Rösterna i valet fördelas till en början mellan partierna.

Det finns 349 platser i riksdagen att fördela. Antalet platser ett parti får står i proportion till antalet röster som partiet fått. Huvudregeln är att ett parti måste få minst 4 procent av rösterna för att komma in i riksdagen.


Förklaring av ordet Demokrati

Demokrati

Att det är folket som styr.

Demokrati kan ha många betydelser. Ofta avses att besluten stämmer överens med vad de flesta tycker och att varje röst är lika mycket värd.

Källa:http://www.riksdagen.se/sv/Sa-funkar-riksdagen/Ordbok/demokrati/

Vad är Demokrati?

Rätten att rösta är en förutsättning för demokrati. När vi röstar väljer vi vilka partier och personer som vi tycker bäst företräder våra åsikter i riksdag, kommun, landsting och i EU-parlamentet. Olika frågor bestäms på olika nivåer.

Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter och om möjligheten att vara med och bestämma. Men det finns flera saker som kännetecknar en demokrati.

I Sverige finns rättigheterna angivna i vår grundlag. Där står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen är på så sätt en mycket viktig del i den svenska demokratin.

Vart fjärde år är det val till riksdagen och då ska medborgarna utse 349 riksdagsledamöter. De ska representera människorna i Sverige och ledamöterna ska se till att folkets vilja genomsyrar besluten som riksdagen fattar.

Beslut som påverkar alla

Riksdagen fattar beslut som påverkar hela samhället. Samspelet mellan riksdagen och andra offentliga aktörer – regeringen, myndigheter, kommuner, landsting och EU – är stort.

Riksdagens arbete präglas av dess historia. Allmän rösträtt, övergången till ett enkammarsystem och fyraåriga valperioder är exempel på viktiga händelser i riksdagens historia.

Olika maktcentrum

Demokratin brukar i första hand beskrivas ur väljarnas och de folkvaldas perspektiv. Men de demokratiskt valda församlingarna i stat, kommuner och landsting är inte ensamma om att ha makt och inflytande.

Exempel på andra starka maktfaktorer är den så kallade marknaden, massmedierna och domstolarna.

Marknaden påverkar landets ekonomi. Den ekonomiska utvecklingen i näringslivet har stor effekt på sysselsättningen och påverkar därför statens, kommunernas och landstingens skatteinkomster.

Även medierna är med och styr samhällsutvecklingen genom att påverka opinionen, förmedla nyheter och informera.

Den dömande makten utövas av fristående domstolar.

Kungen är statschef

Den högsta företrädaren för ett land kallas för statschef. I Sverige är det kungen, eller en regerande drottning, som är statschef. Den svenska statschefen har ingen politisk makt utan enbart representativa funktioner.

Som statschef öppnar kungen varje höst riksdagens riksmöte. Han är också ordförande i Utrikesnämnden.

Källa:http://www.riksdagen.se/sv/Sa-funkar-riksdagen/Demokrati/