Vem bestämmer över skolorna?

Vad styr verksamheten?

Grundskolan ingår i ett målstyrt system med ett stort lokalt ansvar. Riksdag och regering beslutar om ramarna i lagar och förordningar. Kommunen eller den fristående skolans huvudman (ägare) och rektor har huvudansvar för den dagliga verksamheten.

För att styra verksamheten finns olika styrdokument och här ges några exempel:

Skollag
Skollagen, som stiftas av riksdagen, innehåller de grundläggande bestämmel­serna om grundskolan och andra skolformer.

Skollagen gäller för såväl fristående som kommunala skolor.

Förordningar
En förordning innehåller bestämmelser och beslutas av regeringen. Det finns flera förordningar för grundskolan, till exempel skolförordningen och förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehand­lingsplan.

Läroplan
Alla läroplaner är också förordningar. I läroplanen kan man läsa om skolans grundläggande mål och riktlinjer. Där beskrivs bland annat normer och värden, kunskapsmål samt elevernas ansvar och inflytande. Dessa delar i läroplanerna bestäms av regeringen. I läroplanen finns även kursplanerna som anger målen för undervisningen i varje enskilt ämne. Kursplanerna ska visa hur ett ämne kan bidra till att eleverna utvecklas enligt de kunskapsmål som anges i läroplanen. Kursplanerna kompletteras med kunskapskrav som beskriver vilka kunskaper som krävs för godtagbara kunskaper i årskurs 3 och 6 och för olika betyg i årskurs 9.

Huvudregeln är att regeringen beslutar om kursplaner för grundskolan och Skolverket beslutar om kursplaner för same­skolan, specialskolan och särskolan. Kunskapskraven beslutas av Skolverket.

Systematiskt kvalitetsarbete
Genom den nya skollagen, som trädde i kraft 1 juli 2011, förstärks kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete. I och med detta avskaffas kravet på kommunal skolplan och kvalitetsredovisning.

Källa: http://www.skolverket.se/skolformer/karta-over-utbildningssystemet/grundskoleutbildning/grundskola/vad-styr-verksamheten-1.190428


FLER LÄRARE PER BARN

Svenska barn börjar i förskolan allt tidigare och ökningen är störst bland ettåringar, skriver Dagens Nyheter.

– Studier har gjorts på barn mellan ett och tre år. Det går bättre för barn om de deltar i förskolan än om de är hemma eller hos släktingar. Till exempel har de bättre studieresultat. Sedan varierar det naturligtvis mellan olika barn. För vissa spelar det ingen roll om de är hemma eller på dagis, Men på gruppnivå är det en fördel med dagis, säger Sven Bremberg, barnexpert vid Statens folkhälsoinstitut, till tidningen.

Men Anders Broberg, professor i klinisk psykologi med inriktning mot barn och ungdomar vid Göteborgs universitet, säger till TT att han är orolig för hur den svenska förskolan för de minsta barnen ser ut.

Han pekar på att det ökade trycket på landets förskolor de senaste 10-15 åren, lett till betydligt större barngrupper. Det kan skapa stress och oro hos barnen och allra värst är det för de minsta, enligt honom.

Det absolut viktigaste för riktigt små barn är att de känner sig trygga, säger Anders Broberg.

– Trygghet handlar om nära relationer, med föräldrarna eller med förskolepersonalen. Men på många förskolor har man, på grund av den utveckling som skett, inte möjlighet att ge den trygghet som små barn behöver, säger han.

– Tidsandan är att båda föräldrarna ska jobba heltid samtidigt som samhället ska erbjuda en god uppväxtmiljö, även för de minsta barnen. Men, enligt mig, lever inte samhället upp till det åtagandet. Resultatet blir en onödig stress för barn och vad den långsiktigt innebär vet vi inte i dag. Det är ett samhälleligt experiment som vi vet svaret på först om 20 år.