Nu söker vi Eldsjälar - som kan tänka sig att få betalt...

Nu söker vi Eldsjälar... - som kan tänka sig att få betalt!

Eldsjäl

 Eldsjäl är en person som brinner för något. Eldsjälen jobbar ofta ideellt för en ideell förening eller för en egen sak och anser att något är såpass viktigt att det är värt att lägga ner sin tid och sitt liv för att förbättra eller jobba med det.

Ovan ser du Wikipedias förklaring på Eldsjäl. Vi tycker inte att det ska behöva vara så, att någon som är viktig inte ska få någon som helst ersättning.
Därför har vi nu öppnat Real Opinion för Eldsjälar..., som kan tänka sig att få betalt.

Så nu söker vi DIG - Du som kanske redan jobbar aktivt för positiv förändring i samhället..., men kan tänka dig att få betalt för det!

Maila in ditt intresse här:
[ninja_forms id=4]

Politikerna lyssnar på Real Opinion

Lyssnar politiker när vi ber dem att lyssna?

I årets valrörelse har partierna deklarerat att de kommer att försöka skapa personliga kontakter mellan väljare och partirepresentanter. I ett tidigare inlägg här på Politologerna skriver Maria Solevid om hur ofta väljare uppger att de blir kontaktade av politiker i valrörelser. Det här inlägget handlar om när kommunikationen går den andra vägen, det vill säga när politiska samtal sker på medborgarnas initiativ.

I ett kapitel i Sören Holmbergs vänbok Stepping Stones (Gothenburg Studies in Politics 2013) skriver Patrik Öhberg och jag att vi som forskare vet ganska lite om hur politiker påverkas av att medborgare kontaktar dem. I texten får politikerna själva svara: Tycker de att direktkontakter med enskilda politiker är ett effektivt sätt för medborgare att påverka politiken? Vi använder 2010-års riksdagsundersökning där det ställdes en fråga till de svenska riksdagsledamöterna om vilka sorters medborgerligt politiskt deltagande som de tycker är effektiva. 

De senaste decenniernas teknologiska framsteg har underlättat för medborgare som vill ta direkt kontakt med folkvalda. Enligt rapporter från den amerikanska kongressen har direktkommunikation från väljares sida ökat dramatiskt. Antalet e-mail och brev som kongressen tar emot fyrfaldigades mellan 1994 och 2005. Omkring hälften av de amerikanska väljarna antas ha kontaktat en kongressledamot någon gång under de senaste fem åren. Liknande utveckling syns även i andra länder, även om de mest systematiska undersökningarna verkar vara gjorda i USA. (Politologernas läsare får gärna tipsa om svenska kartläggningar över tid när medborgare kontaktar politiker, gärna på både nationell, regional och kommunal nivå).

I tabellen nedan illustreras hur effektiva riksdagsledamöterna själva tycker att dylika direkta kontakter är i relation till andra sätt att påverka politiken. Frågan som ställs är: ”Det finns olika uppfattningar om hur medborgarnas på ett effektivt sätt kan påverka politiken. Kan du med hjälp av nedanstående skala ange hur effektiva följande sätt att påverka är?” Svarsalternativen är: 0 = ”inte alls effektivt”, 10 = ”mycket effektivt”. Resultaten rangordnas från mest effektivt till minst effektivt, enligt de svarande.

 Real Opinion befinner sig i följande områden: Kontakta politiker, Uppmärksamhet i media, Rösta i folkomröstningar, Aktionsgruppsarbete, och Namninsamling - Så JA! - Politikerna lyssnar på Real Opinion!

Tabell: Riksdagsledamöternas uppfattning om vad som är effektiva sätt att påverka politiken som medborgare.

Medelvärde  Antal svarande
Partiarbete 8.16 307
Rösta i valen 8.11 305
Kontakta politiker 7.51 304
Uppmärksamhet i media 7.48 307
Rösta i folkomröstningar 7.45 306
Fackligt engagemang 5.75 305
Aktionsgruppsarbete 5.75 306
Namninsamling 4.97 306
Demonstrationer 4.33 307
Köpa/bojkotta varor 3.53 307
Olagliga protestaktioner 2.07 307

Källa: Riksdagsundersökningen 2010, statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Naurin & Öhberg 2013. 

Tabellen visar att svenska politiker tycker att direktkontakter är ett relativt effektivt sätt att påverka politiken. De mest effektiva sätten är dock enligt politikerna att rösta i allmänna val och att delta i partiarbete. Dessa aktiviteter har ett medelvärde på över åtta på en elvagradig skala. Att kontakta politiker kommer på en tredje plats med ett medelvärde på 7.51. Mediakontakter upplevs också som effektiva (7.48), vilket stämmer överens med annan forskning som visar att politiker tenderar att se medier som mäktiga aktörer. Medelvärdet för att engagera sig i fackföreningar är klart lägre (5.75) och deltagande i demonstrationer hamnar under mittvärdet, på 4.33. Det minst effektiva sättet att få inflytande är enligt politikerna att delta i olagliga protestaktioner (2.07).

När analysen görs på olika politiker framkommer att kvinnliga politiker tycker att direktkontakter med politiker är mer effektiva än vad manliga politiker tycker. Vi finner dock inga signifikanta skillnader mellan unga och äldre ledamöter eller mellan ledamöter från små och stora valkretsar. Däremot tycker ledamöter från regeringspartierna att det är ett mer effektivt sätt att påverka politiken än vad ledamöter från oppositionspartier tycker. Detta resultat kan ställas emot det vi finner när vi gör samma analys på övriga alternativ i tabellen – och som för övrigt Mikael Persson skriver om i ett tidigare inlägg här på Politologerna – att mer handfasta (och förmodligen mer besvärliga för de styrande) medborgarprotester (t.ex. demonstrationer) ses som mindre positivt av styrande politiker än av oppositionspolitiker.

Att politiker säger att det är ett effektivt sätt att kontakta dem direkt kan vara en indikation på att politiker lyssnar när medborgare hör av sig. Men det är förstås inte något bevis för att så faktiskt är fallet. Vi behöver studier av faktiskt agerande för att kunna uttala oss med säkerhet. Forskningen om hur politiker påverkas av kontakt med väljare ökar, särskilt i USA, och är säkert något vi kommer ha anledning att återkomma till här på bloggen.

Källa: Politologerna


De förbjudna orden i sång

Oatly får inte använda orden efter en dom i Marknadsdomstolen, men...

https://youtu.be/Kro39DRjmck

Var med och stöd rätten till det fria ordet!

[purchase_link id="2504" style="" color="" text="Köp"]

Se Caset här...

Läs mer om domen här...

 


Vem har rätt till ordet MJÖLK?

Organisationen Svensk Mjölk har precis "vunnit" mot företaget Oatly in rättsprocess i Marknadsdomstolen. Läs mer om detta längre ner i inlägget...

Frågan som vi ställer oss - Vem har rätt till ordet MJÖLK?

Låt oss börja här:

Mjölkens beståndsdelar - Vatten och Fett

Förutom vatten består mjölk främst av fett. Det finns sedan en variation av mindre beståndsdelar, såsom kolhydrater, proteiner, mineraler osv. De senare är beroende av om mjölken kommer från växtriket eller djurriket.

Vad betyder ordet Mjölk?

I folkmun används begreppet Mjölk oftast när man menar Komjölk. Mjölk blir därmed en förkortning av ordet Komjölk.

Mjölk är en vit massa som vi kallar för mjölk: Det kan vara Kokosmjölk, Havremjölk, Bröstmjölk, Soyamjölk eller helt enkelt bara en vit ogenomskinlig vätska.

[MJÖLK 1] - Enligt Svenska Akademins Ordbok

1) näringsrik, i allm. vit o. ogenomskinlig vätska som i samband med ungens födelse bildas i särskilda körtlar hos däggdjurshonor o. kvinnor o. tjänar till föda för den nyfödda avkomman; jfr DI sbst.; oftast om mjölk av ko, i stor utsträckning använd ss. föda för människor. Fet, mager, skummad, oskummad, sur mjölk. Söt mjölk, oskummad mjölk (som icke surnat)

Borde inte mejerierna märka sin mjölk som KO-mjölk?

Eftersom Svensk Mjölk nu smaskat på Oatly i en rättsprocess, så kommer frågan om inte det är så att näringsidkarna under Svensk Mjölk också bedriver felaktig marknadsföring? Vem säger att de har rätten till ordet Mjölk? Korrekt borde väl att de benämner sin mjölk Ko-Mjölk och att produkterna producerade på mejerierna är: Grädde producerad på Ko-Mjölk, Yoghurt producerad på Ko-Mjölk, osv?

Man blir föga förvånad över att Oatly dömts för sin marknadsföring - Den var tuff och den var vågad. Läser man hela domslutet kan man dock bli väldigt förvånad över att Marknadsdomstolen slukar i stort sett alla argument som Svensk Mjölk kommit med.

Exempel:oatlynot

  • "No milk, No soy, No badness" - Ingen mjölk, Ingen soja, Inga tillsatser - Vad är fel? Det kanske borde varit "No cow milk, No soy, No badness"
  • "liquid goodness to keep your body fueled" - Att jämföra med Arlas " Naturens egen sportdryck"
  • "It´s like milk but made for humans" -  Den är som mjölk (vit ogenomskinlig vätska). Produkten är gjord för människor - framförallt. Inte tänkt som djurfoder.

Domen är på 232 punkter, där marknadsdomstolen förbjuder Oatly (mot vite på 2.000.000 kr) att använda i stort sett HELA batteriet av argument och slogans som man använt sig av i sin marknadsföring.

Varje punkt ser ut som följande:

DOMSLUT

 Marknadsdomstolen förbjuder Oatly AB vid vite av två miljoner (2 000 000) kr att vid marknadsföring av havrebaserade livsmedel

 

  1. på sätt som skett enligt domsbilagorna 1–3 använda formuleringarna
    • ”No milk, No soy. No badness”,
    • ”No milk, no soy, no nonsense”, och
    • ”No milk, no soy, no craziness”,

Sedan följer en rad med (232 punkter) underhållande och intressanta uttryck som Oatly använt i sin marknadsföring, men som de inte längre får använda.

LÄS MER OM DOMEN HÄR

SE BILAGORNA HÄR

Rättegångskostnader

Oatly döms även (naturligtvis eftersom de förlorat) att betala Svensk Mjölks rättegångskostnader på 1.259.800 kr.

 

INFORMATION OM PARTERNA

Svensk Mjölk Ekonomisk förening (Svensk Mjölk) bildades 1932 och utgör en sammanslutning av näringsidkare inom mejeribranschen. Föreningen ägs numera av mejeriföretagen Arla Foods, Falköpings mejeri, Gefleortens Mejeriförening, Gäsene Mejeriförening, Norrmejerier och Skånemejerier ekonomisk förening som vart och ett bedriver näringsverksamhet inom mejeribranschen.

Oatly AB påbörjade sin verksamhet 1993/94. Sedan mitten av 1990-talet bedrivs verksamheten i Oatly med moderbolaget Cereal Base CEBA AB. Oatly tillverkar och säljer havrebaserade livsmedel på den svenska marknaden, däribland havredryck.

Om ingen annan startar ett Case om detta - så kommer vi på Real Opinion starta ett - Var så säkra...

 


Där det finns rök - Finns det eld

BOUGHT - FILMEN

Källa: http://www.boughtmovie.com/

Sanningen bakom Vacciner, "Big Pharma" och Din Mat

Förord

Vacciner. GMO. "Big Pharma". Tre stora, STORA, okay... ENORMA ämnen i en enda film. Varför? Varför inte 3 filmer, varför samla alla ämnen i en enda film? Bra fråga. 2 svar.

Först och viktigast: Ämnena behövde bindas ihop. Det behövdes en film för "vanliga" människor, inte ännu en annan radikal film som bara intresserar "de redan konverterade". Över fem miljoner människor stödde Prop 37 i Kalifornien. Enligt uppgift, marscherade drygt 2 miljoner i hela världen mot Monsanto i en global protest. Det finns tusentals aktivt involverade föräldrar engagerade i sanningen om huruvida vaccinerna är säkra eller inte.

För det andra: Att slå samman dessa tre ämnen gör det till en bra berättelse eftersom boven i dramat är den samma! När du skalar av lagren och ser vad som verkligen driver vår industrialiserade mat, vår vansinniga expansion  av vacciner och vår kärleksaffär med läkemedelsindustrin, så märker du att - det är samma skurk.

BOUGHT - Trailer

https://youtu.be/ygUVqlLm3_Y

BOUGHT - Förord

BOUGHT - Hela filmen

Ingen rök utan eld

  • Läkemedelsjätten GlaxoSmithKline erkände sig skyldiga och gick med på att betala $ 3000000000 i böter för olaglig marknadsföring. Marknadsföring där man undanhållit information om hälsorisker relaterade till flera av sina läkemedel, inklusive Avandia och Paxil. Detta var det största bötesbeloppet som någonsin betalats av ett läkemedelsföretag.

  • Sedan de första kraven kommit in 1989 till Vaccine Injury Compensation (VICP) i USA, så har 3.981 stycken ersättningar utdelats. Mer än $ 2800000000 i ersättningar har delats ut till de som framställt sina krav. Läs även mer om VICP här.

  • Mellan 2012 till mitten av 2014 har, Monsanto och Grocery Manufacturers Association (GMA), framgångsrikt blockerat lagförslag till märkning av produkter innehållande GMO. Detta har skett i över 30 stater till en prislapp
    av över $ 100 miljoner dollar.

 

Hur ser det ut i Sverige? - Är det annorlunda här?

Var gärna med och bidra till Caset VACCIN:

[purchase_link id="2113" style="" color="" text="Köp"]


Ingen olja - Ingen terrorism

Det pågår en konflikt i Mellanöstern - Ingen kan ha missat det de senaste dagarna.

Vågorna av konflikten har nått Paris och vi européer ser förskräckta på när våldet sprider sig in i vår vardag.

Vi reagerar på olika sätt, men vi är överens om en sak: Stoppa Terrorismen!

Om man tittar närmare på området från var ISIS utgår ifrån, så märker man ganska snart att de befinner sig i ett område som är oerhört intressant för många parter. Det olika religioner, det är även olika inriktningar inom Islam. Det pågår politiska kamper. Det är medlemmar i olika klaner. Det är olika grupperingar: Hizbollah, kurder, ISIS, rebeller, etc. Det är ett flertal länder inblandade: Syrien, Jordanien, Turkiet, Libanon,Qatar, Saudiarabien, Ryssland, Iran, USA med allierade, där även Frankrike ingår. Det spelar egentligen ingen roll - jag tror att du förstår - DET FINNS NÅGOT SOM GÖR DET VÄRT ATT KRIGA FÖR.

Vad är ISIS?ISkarta-MOBIL

Det vi i västvärlden är oroliga för är ISIS - ISIS betraktar sig som den legitima regeringen i en islamisk stat. I juni 2014 utropade gruppen ett världsvitt kalifat med religionpolitisk auktoritet över alla muslimer. Sedan dess refererar gruppen till sig själva enbart som ad-Dawla al-Islamiyya (Islamiska staten). De befinner sig på en yta lika stort som Storbritannien. De har ca: 100.000 tusen soldater, varav 21.000 kommer från andra länder. 300 stycken från Sverige. ISIS anser sig kämpa mot all "osedlighet" i världen. En muslim får aldrig döda en annan muslim. ISIS anser att alla som inte tillhör dem inte heller är en rättrogen muslim - därför kan de döda alla som står i deras väg. ISIS vill framförallt skapa en Islamsk Stat och vara dess ledare.

Vilka krigar mot vilka?

Frågan är ganska ointressant egentligen, men för att förstå fördelningen, så ser det ut såhär: Först står striderna mellan regimen och mindre oppositionsgrupper. Regimen får stöd av Ryssland, Iran och shiamuslimska Hizbollah i Libanon. Oppositionen av bland andra USA, Turkiet, Saudiarabien och Qatar. Vi behöver inte hålla på det längre. Ingen stormakt skulle bry sig om detta område som mestadels består av öken om det inte vore för oljan. Det är oljan man krigar om. Det är oljan som betalar för kriget. Det är oljan som betalar för terrorn som drabbar Europa i detta nu.

Varför attackerar ISIS Europa?

ISIS engagerade sig från början mest i sitt närområde, detta till skillnad från Al-qaida med Usama bin Ladin, som mer engagerade sig i kampen mot "yttre fienden". Så varför attackerar nu ISIS Europa och övriga världen? Logiskt? Hela världen är i deras territorium och krigar mot dem. Så varför skulle inte dom kriga på motståndarnas planhalva? Varför krigar ISIS i överhuvudtaget? Pengar och makt har ju alltid spelat en roll, oavsett vart i världen och i historien vi befunnit oss.

Var kommer pengarna ifrån?

Maktfrågan får vara obesvarad, men pengarna... Var kommer dom ifrån? Är USA och Ryssland intresserade av de frukter och spannmål, som möjligtvis kan ta sig upp i öknens hetta? Är man intresserad av tekniska innovationer som springer från detta område? Är man där för att hjälpa människor från terrorn som ISIS och andra grupper sprider runt sig? Kan det vara så att oljan spelar en stor roll till att man bryr sig om detta område? En fråga värd att ställa sig: Hur betalar ISIS sina 100.000 terror-/jihadkrigare? Varifrån kommer kapitalet som driver denna organisation?

w-george

Hur stoppar vi terrorismen?

Vad skulle hända om oljan inte var värd någonting? Om ingen ville betala för oljan som producerades i detta område? Skulle då området bara vara en öken med sand, menlös olja och araber som slåss för makten och för sin religiösa övertygelse? Hur mycket skulle övriga länder engagera sig i detta område? Skulle då ens ISIS existera med sina 100.000 terrorkrigare?

"Inte för att skapa dåligt samvete, men varje gång du tankar din bil betalar du för terrorn."

NYA Energikällor!

Många av de länder som producerar och äger olja har missbrukat sin makt. Är det inte dags att ta fram nya energikällor? Eller åtminstone prioritera energikällor som för något mer positivt med sig än oljan. Oljan har ju inte direkt bidragit till en renare jord och bättre hälsa för människor och djur. Ett och ett annat krig med dess fruktansvärda effekter har den ju även fört med sig.

Om vi inte använder olja hur skulle världen se ut....?

Om vi utvecklar och använder andra energikällor än olja - Kan vi då Stoppa terrorismen?

oljekarta


Vad har vallöftena för betydelse för väljarnas beslut?

Forskning pågår om huruvida partierna håller vad de lovar!

Utöver partiernas löften, så skulle det vara intressant att se hur det går med löften uttalade från politiker regionalt och lokalt - före mandatperioden och under mandatperioden. Vad lovas? Vad uppnår man? När uppnår man? Hur stor del uppnår man? Uppnår man hela eller delar av löftena? Vad är ett löfte och när blir det ett löfte? osv.

Vi önskar en plats där politiker och partier kan redogöra för processerna! PolitikerChecklistan!

Håller de politiska partierna vad de lovar?

Vårt samhälle bygger på representativ demokrati, med val vart fjärde år. Ändå är frågan om partierna håller sina vallöften eller ej dåligt utforskad. I ett nytt projekt med internationellt samarbete kommer partiers, väljares och mediers hantering av vallöften att analyseras.

Henric Oscarsson på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet leder forskningsprojektet Att hålla ord: partiers löftesgivande och löftesuppfyllande. Inom tre år hoppas han kunna ge ett svar på om partierna lever upp till sina löften.

— Bara 15 procent av de svenska väljarna tror att politikerna försöker hålla sina löften. Men våra tidigare studier visar att de faktiskt ofta uppfylls. Vad denna förbryllande skillnad beror på undersöks nu av en av forskarna i projektet, säger Henrik Oscarsson.

Genom att studera vallöften under de senaste tre mandatperioderna (1994—2006) hoppas den svenska forskargruppen och kollegerna kunna ge en ny dynamisk syn på representativ demokrati och vad löftena har för betydelse för väljarnas beslut.

Det som har saknats i tidigare forskning är dels det internationellt jämförande perspektivet, men också ett helhetsperspektiv där partiers, väljares och mediers syn på vallöften analyseras utifrån gemensamma föreställningar.

Goda förutsättningar i Sverige

Henrik Oscarsson samarbetar med Elin Naurin, doktorand på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. som analyserar partiernas vallöften och Nicklas Håkansson, Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad, som är expert på mediernas nyhetsbevakning av valen. Själv forskar Henrik Oscarsson om väljarnas uppfattningar om vallöften vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs Universitet.Syftet med det svenska projektet är att ta en ledande roll i den internationellt sammansatta forskargruppen Comparative Party Pledges Group, CPPG. Det ska göras genom en helhetssyn på den representativa demokratin där partiers vallöften från de inblandade länderna analyseras. Metoden är att genom jämförelser mellan olika länders politiska system förstå om respektive system underlättar eller hindrar partierna från att uppfylla sina vallöften.

— Ett viktigt skäl för svensk medverkan är att vi har de bästa förutsättningarna att studera starka enpartiregeringar i minoritet. Genom att vi är först med att få anslag hoppas vi ta ledningen i det internationella samarbetet, säger Henrik Oskarsson.

Samarbete bäddar för jämförelser

En fördel med det internationella samarbetet är att forskarna kan bygga upp gemensamma definitioner och jämförbara analysverktyg. Definitionen av vad som är ett vallöfte har utarbetats av Elin Naurin, som redan ägnat sig åt valen 1994 och 1998. Hon har utgått från vallöftena som de formulerats i partiernas tryckta valmanifest. Att gå igenom de sju svenska partiernas valmaterial tar inte så lång tid, däremot är analysen om de har infriat sina vallöften oerhört tidskrävande — har löftena resulterat i nya lagar, förändrade skatter och så vidare?  I det arbetet använde sig Elin Naurin av intervjuer med sakkunniga från regering och opposition, liksom av oberoende experter.

En rad infriade löften

Nicklas Håkansson är expert på mediernas skildringar av vallöften. Medan medierna ofta beskriver det som att politiker inte lever upp till sina vallöften, visar analys av den borgerliga alliansens regeringstid att de haft ett högt tempo och att 8 av 10 vallöften har infriats under deras första år vid makten.Henrik Oskarsson forskar kring väljarnas upplevelser. Han har från valet 2006 tillgång till en e-panel ("e", för elektronisk) med 3 500 medborgare. De är rekryterade via annonser på Aftonbladets och Expressens hemsidor och deltar i det opinionslaboratorium som är under uppbyggnad vid Statsvetenskapliga institutionen.

Till dem kan vi ställa öppna frågor. Inom ett dygn har hälften svarat. Efter påminnelse svarar resten efter ytterligare tre dygn. E-panelen är inte något representativt urval av befolkningen men de är mer representativa än studenter på universitet eller värnpliktiga, som annars brukar användas som fokusgrupper, argumenterar Henrik Oskarsson.

Pia Carlson

Källa: https://www.vr.se/amnesomraden/amnesomraden/humanioraochsamhalle/demokratiforskning/error/hallerdepolitiskapartiernavaddelovar.4.5e8c90b8117f5bd550a80001652.html

Vill du att vi ska jobba för en publik plats där politikerna redogör för sina löften och förslag?

Ge gärna ett litet stöd till Caset: PolitikerChecklista

supportapolitikerlofte

Eller supporta Caset här nedan!

[purchase_link id="2353" style="" color="" text="Köp"]


Socialdemokrater och Ekot sammanställer Moderaters brutna vallöften

Socialdemokraterna i Umeå sätter moderaternas brutna vallöften på pränt.

Det skapar en viss transparens i vad som hänt, men hade det inte varit bra om varje parti och politiker själva kunde redogjort för vad de åstadkommit och slutfört?

Här får man se brutna vallöften - Hur gick med med vallöften som faktiskt uppfylldes? Vi vet inte för vi får bara en sida av myntet serverat.

Moderaternas brutna vallöften

Sveriges radio rapporterar om brutna vallöften

Ekot publicerar i dag en lista på 25 vallöften från högeralliansen i valet 2006 som inte har genomförts. Det handlar bland annat om förslag om sänkt tjänstemoms, bättre integration och obligatorisk a-kassa.
Samtidigt missar man att rapportera flera andra viktiga brutna vallöften.

Moderaternas brutna vallöften

”Jobb kommer att vara den helt avgörande frågan. Vinner vi i höst kommer vi i valet 2010 att mätas utifrån om vi fått fram fler jobb.” Fredrik Reinfeldt i Civilekonomen 3/2006

De lovade fler jobb -  det blev 100 000 fler arbetslösa.
Sysselsättningen har minskat mer i Sverige än genomsnittet i Europa sedan hösten 2006.

”Allt som Socialdemokraterna tillför skola och vård kommer vi att acceptera.” Fredrik Reinfeldt till TT 2006-08-12
”När du är sjuk behöver du vård, inte en kölapp.” Valaffisch 2006

De lovade bättre välfärd -  det blev 25 000 färre jobb i välfärden.
På ett år har antalet lärare minskat med 3 000 personer.

”Alla ska få behålla 1000 kr mer i månaden av sin lön.” Valaffisch 2006

De lovade lika skattesänkningar åt alla -  det blev pensionärsskatt och 25 gånger mer till den rikaste procenten.
I dag betalar en pensionär med normal pension 700 kronor högre skatt än en löntagare varje månad på grund av regeringens politik. Den enskilda procentenhet (1 %) som tjänar bäst har fått lika mycket genom regeringens politik som 25 % av svenska folket tillsammans.

"Regeringens viktigaste uppdrag är att överbrygga de klyftor som orsakats av ett stort och djupt utanförskap för många svenskar." Fredrik Reinfeldts första regeringsförklaring oktober 2006

De lovade att färre skulle leva på bidrag - det blev 70 000 fler i utanförskap.
I valet 2006 så hade Moderaterna en tydlig definition på hur utanförskapet skulle beräknas. Detta mått kallades för ”bred arbetslöshet.” Modellen fanns bland annat på Moderaternas hemsida och beskrevs också i tidskriften Ekonomisk debatt (2006:1). Enligt Moderaternas egen definition så har utanförskapet ökat med över 70 000 personer september 2006 jämfört med september 2009 (eller med 50 000 om man jämför sommaren 2006 med sommaren 2010).

Det moderata utanförskapet i siffror:

2006                    2009                  2010
Juni                                      1 221 700                                      1 270 000
September                         970 800                                        1 041 900

Ytterligare information

Inslaget i radio

http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Arbetarekommuner/Umea/Nyheter/Moderaternas-brutna-valloften/

Vill du att vi ska jobba för en publik plats där politikerna själva redogör för sina löften och förslag?

Ge gärna ett litet stöd till Caset: PolitikerChecklista

supportapolitikerlofte

Eller supporta Caset här nedan!

[purchase_link id="2353" style="" color="" text="Köp"]


SFS följer upp regeringspartiernas vallöften för studenter

SFS följer upp regeringspartiernas vallöften för studenter

24 oktober 2014 av ÖS Kommunikatör

Från Sveriges Förenade Studentkårers (SFS) hemsida

Budgeten är ett svek mot studenterna

Efter att ha gått igenom budgeten kan SFS konstatera att många av Socialdemokraternas och Miljöpartiets vallöften inte kommer att uppfyllas under 2015. SFS ordförande Rebecka Stenkvist är besviken på den nya regeringen.

Läs resten av artikeln på http://sfs.se/nyheter/budgeten-ar-ett-svek-mot-studenterna

 

Sammanställning av vallöften

10704336_10152689170099962_1295432927962472532_o

10683702_10152689180679962_6365138401467531055_o

 

Hela sammanfattningen hittar du på
http://sfs.se/sites/default/files/loftesuppfoljning_regeringens_budget_sfs.pdf

Källa: http://www.orebrostudentkar.se/page/4/?s=%C3%B6s

 

Vill du att vi ska jobba för en publik plats där politikerna redogör för sina löften och förslag?

Ge gärna ett litet stöd till Caset: PolitikerChecklista

supportapolitikerlofte

Eller supporta Caset här nedan!

[purchase_link id="2353" style="" color="" text="Köp"]


Varför har Moderaterna inte kvar sina vallöften på hemsidan?

Valet tog slut för drygt ett år sedan och förlorarna i valet har flyttat bort sina vallöften från väljarnas och allmänhetens syn.

Vad spelar det för roll att visa vad man lovat när man hamnar i opposition? Vallöften är ju ändå bara vallöften, eller?

Är det viktigt att fortsätta att visa vad man ville uppnå under valet 2014? Även om man förlorat, så fick man ju stöd av nästan 40% av Sveriges befolkning. Det kan kanske vara så att dessa ca: 3 miljoner människor förväntar sig , trots att man är i opposition, att man försöker jobba för att få igenom de löften man gått till val på.

Här nedan är iallafall vallöftena - Real Opinion fick dem skickade via mail.

Alliansens valmanifest, kortversion punkter

MEN!!!

Nu i somras, när man uppenbarligen inte längre bryr sig lika mycket om de vallöften man lovat att jobba för 2014-2018, så kontrar Moderaterna med en lista:

100 NYA förslag - Tio månader efter valet ändrar man fokuset för sin politik. Frågade man sina väljare? Eller är det så att vallöften enbart hör till själva valet enbart? Man hör ju det på namnet VAL-löften.

Här är listan med de nya förslagen.

100_nya_m-forslag

"Under 2015 har Nya Moderaterna presenterat en rad nya förslag för ett Sverige som kan mer. Det handlar om förslag för fler jobb, fortsatt ansvar för ekonomin, förstärkt försvars- och säkerhetspolitik och ökad trygghet. Det handlar också om en förnyad integrations- och migrationspolitik samt förslag för mer kunskap i skolan och en välfärd med mångfald och ordning och reda. "

Vem följer upp de 100 NYA förslagen?

Vill du att vi ska jobba för en publik plats där politikerna redogör för sina löften och förslag?

Ge gärna ett litet stöd till Caset: PolitikerChecklista

supportapolitikerlofte

Eller supporta Caset här nedan!

[purchase_link id="2353" style="" color="" text="Köp"]