Forskning pågår om huruvida partierna håller vad de lovar!

Utöver partiernas löften, så skulle det vara intressant att se hur det går med löften uttalade från politiker regionalt och lokalt – före mandatperioden och under mandatperioden. Vad lovas? Vad uppnår man? När uppnår man? Hur stor del uppnår man? Uppnår man hela eller delar av löftena? Vad är ett löfte och när blir det ett löfte? osv.

Vi önskar en plats där politiker och partier kan redogöra för processerna! PolitikerChecklistan!

Håller de politiska partierna vad de lovar?

Vårt samhälle bygger på representativ demokrati, med val vart fjärde år. Ändå är frågan om partierna håller sina vallöften eller ej dåligt utforskad. I ett nytt projekt med internationellt samarbete kommer partiers, väljares och mediers hantering av vallöften att analyseras.

Henric Oscarsson på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet leder forskningsprojektet Att hålla ord: partiers löftesgivande och löftesuppfyllande. Inom tre år hoppas han kunna ge ett svar på om partierna lever upp till sina löften.

— Bara 15 procent av de svenska väljarna tror att politikerna försöker hålla sina löften. Men våra tidigare studier visar att de faktiskt ofta uppfylls. Vad denna förbryllande skillnad beror på undersöks nu av en av forskarna i projektet, säger Henrik Oscarsson.

Genom att studera vallöften under de senaste tre mandatperioderna (1994—2006) hoppas den svenska forskargruppen och kollegerna kunna ge en ny dynamisk syn på representativ demokrati och vad löftena har för betydelse för väljarnas beslut.

Det som har saknats i tidigare forskning är dels det internationellt jämförande perspektivet, men också ett helhetsperspektiv där partiers, väljares och mediers syn på vallöften analyseras utifrån gemensamma föreställningar.

Goda förutsättningar i Sverige

Henrik Oscarsson samarbetar med Elin Naurin, doktorand på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. som analyserar partiernas vallöften och Nicklas Håkansson, Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad, som är expert på mediernas nyhetsbevakning av valen. Själv forskar Henrik Oscarsson om väljarnas uppfattningar om vallöften vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs Universitet.Syftet med det svenska projektet är att ta en ledande roll i den internationellt sammansatta forskargruppen Comparative Party Pledges Group, CPPG. Det ska göras genom en helhetssyn på den representativa demokratin där partiers vallöften från de inblandade länderna analyseras. Metoden är att genom jämförelser mellan olika länders politiska system förstå om respektive system underlättar eller hindrar partierna från att uppfylla sina vallöften.

— Ett viktigt skäl för svensk medverkan är att vi har de bästa förutsättningarna att studera starka enpartiregeringar i minoritet. Genom att vi är först med att få anslag hoppas vi ta ledningen i det internationella samarbetet, säger Henrik Oskarsson.

Samarbete bäddar för jämförelser

En fördel med det internationella samarbetet är att forskarna kan bygga upp gemensamma definitioner och jämförbara analysverktyg. Definitionen av vad som är ett vallöfte har utarbetats av Elin Naurin, som redan ägnat sig åt valen 1994 och 1998. Hon har utgått från vallöftena som de formulerats i partiernas tryckta valmanifest. Att gå igenom de sju svenska partiernas valmaterial tar inte så lång tid, däremot är analysen om de har infriat sina vallöften oerhört tidskrävande — har löftena resulterat i nya lagar, förändrade skatter och så vidare?  I det arbetet använde sig Elin Naurin av intervjuer med sakkunniga från regering och opposition, liksom av oberoende experter.

En rad infriade löften

Nicklas Håkansson är expert på mediernas skildringar av vallöften. Medan medierna ofta beskriver det som att politiker inte lever upp till sina vallöften, visar analys av den borgerliga alliansens regeringstid att de haft ett högt tempo och att 8 av 10 vallöften har infriats under deras första år vid makten.Henrik Oskarsson forskar kring väljarnas upplevelser. Han har från valet 2006 tillgång till en e-panel (”e”, för elektronisk) med 3 500 medborgare. De är rekryterade via annonser på Aftonbladets och Expressens hemsidor och deltar i det opinionslaboratorium som är under uppbyggnad vid Statsvetenskapliga institutionen.

Till dem kan vi ställa öppna frågor. Inom ett dygn har hälften svarat. Efter påminnelse svarar resten efter ytterligare tre dygn. E-panelen är inte något representativt urval av befolkningen men de är mer representativa än studenter på universitet eller värnpliktiga, som annars brukar användas som fokusgrupper, argumenterar Henrik Oskarsson.

Pia Carlson

Källa: https://www.vr.se/amnesomraden/amnesomraden/humanioraochsamhalle/demokratiforskning/error/hallerdepolitiskapartiernavaddelovar.4.5e8c90b8117f5bd550a80001652.html

Vill du att vi ska jobba för en publik plats där politikerna redogör för sina löften och förslag?

Ge gärna ett litet stöd till Caset: PolitikerChecklista

supportapolitikerlofte

Eller supporta Caset här nedan!

[purchase_link id=”2353″ style=”” color=”” text=”Köp”]